I detta verk får vi träffa en kille som blivit helt besatt i sina studier om naturvetenskap och hans höga önskan om att skapa nytt liv. Vi får följa hans väg genom fantasi och experiment mot att skapa nytt liv.
”Jag såg hur människans vackra kropp bröts ned och förstördes, jag såg blomstrande liv följas av dödens förruttnelse, jag såg hur maskarna tog de härliga ögonen och hjärnan i besittning”
Bilden vi fått av hans sätt att vilja skapa nytt liv är att han vill flytta fokuset från döden till det positiva att kunna skapa den “perfekta” människan och det tycker vi man ser tydligt i stycket ovan. Men så blev inte fallet, resultat blev “monstret”.
Mary Shelley skrev detta verk och det anses vara en av det första skräckromanerna. Det är en kvinnlig författare och det var vanligt i samhället under romantiken att om kvinnor som var författare så skrev dom ofta romaner, vilket är en liknelse mellan detta verk och epoken romantiken.
Utdraget vi fått är från början, det handlar om hans intresse för människan och alla levande varelser. Vi får följa utvecklingen från hans fantasier och utvecklingen till att dom rotar sig och blir till verklighet. Vi får ta del av Viktors tankar och känslor under denna processen och hur resultatet gav honom ångest och oro. Vi får även se ur monstrets perspektiv, hur han reagerar på andras reaktioner om honom och på det sättet han blir bemött.
Det finns många och flera tydliga epoktypiska drag i detta verk och utdrag. Det handlar mycket om känslor vilket är en typisk och stor liknelse till romantiken. Under romantiken visade man ofta sina känslor och framhävde det familjära i verken, och detta är något vi anser man ser tydligt. Här ser vi två typiska exempel från utdragen där Viktor beskriver och pratar om känslor och hans oro kring skapelsen.
”med en oro som gränsade till ångest” ”hur ska jag kunna beskriva mina känslor inför denna katastrof och hur ska jag åskådliggöra denna olyckliga varelse”
Man fokuserar mindre på “så här är det “ under romantiken och lägger mer vikt i mystik, fantasi och som vi tidigare nämnt känslor. Just fantasi och att fly från det verkliga in i fantasin var vanligt och även det ser vi i detta verk, onaturliga saker blir till verklighet. Att kunna återskapa nytt liv är något onaturligt och därför kopplar vi även detta till romantiken
”Jag fick själv förmågan att ge livlösa saker liv” nämner Viktor
I samhället under denna tiden är var det oroligt och hårt att leva, vilket gjorde att man flydde den verkliga världen in i fantasin för att komma bort från konflikter mellan samhällsklasser och även krig. Vilket gjorde att känslor och fantasi var en trygg punkt för många att kunna leva sig in i. Något som även är typiskt för epoken romantiken är hur man filosoferade om själen och naturen vilket är Viktors huvudsakliga intresse.
Att verket är skrivet med känslor och djupa personbeskrivningar upplever vi har en bra påverkan, det är mindre fokus på miljöbeskrivningar men man har arbetat så mycket med att framhäva karaktärerna som gör att vi inte upplever det som ett problem utan man får snarare en tydlig och bra bild av det man läser. Känslorna är det som för handlingen framåt och som gör att vi lär känna karaktärerna. Språket i verket är inte gammalmodigt men inte heller modernt på ett sätt som vi är vana vid, sättet det är skrivet på gör det inte svårt att förstå men det framhäver och förbättrar förståelsen för framförallt beskrivningarna i verket.
Vi tycker detta verk visar hur mänskligheten reagerar och agerar när man möter något som är nytt och främmande, vilka förutfattade meningar vi har om andra och våra omgivning och att detta verk är en påminnelse till samhället. På det sättet som monstret blir bemött och behandlad är det inte konstigt att han anses vara ond. Så han precis som alla andra formas efter sin omgivning. vi får ingen uppfattning om att han är omänsklig eller har med avsikt att vara ond då det framgår i texten och i detta stycke att han har känslor och egenskaper precis som alla andra.
”Var jag då ett monstrum, en skamfläck på jorden, som alla människor flydde och ingen ville kännas vid. Jag kan inte beskriva hur förtvivlad dessa tankar gjorde mig”
Under upplysningen bestod och handlade samhället mycket om naturen och experiment kring det, kanske kan detta vara en anledning från Shellys sida att ta avstånd från upplysningen, skapa en reaktion och visa att man inte skall leka övermäktig och även visa farorna med att leka med vetenskapen. Nu ville man komma ifrån dessa tankar och komma in mer i att känslorna skulle styra och ett mer känslostyrt samhälle. Det vi kan se i detta verk är att det är något heligt och stort att Viktor skapat ett nytt liv, men själva resultat som blev något negativt förmedlar även ett budskap att
upplysningen var något som inte ansågs bra under denna tiden och att man inte bör leka med vetenskapen på ett övernaturligt sätt.
Källor
Hannas PowerPoint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar