Vi anser att det är viktigt att ha en grundläggande kunskap om den litterära epoken för att förstå ett verk. Man bör ha kunskap om vad som var typiskt för litteraturen i den epoken. Det kan vara allt från ett vanligt tema i litteraturen till en typisk stil.
Vi anser också att kunskap om samhället under epoken är viktig för att man verkligen ska kunna förstå de litterära verk man läser på ett djupare plan. Vi tror att man då kommer ha lättare att förstå bland annat budskapet med texten, till exempel kan man lättare förstå budskap som handlar om olycklig kärlek i litterära verk från Romantiken när man vet att det under den tiden var stora motsättningar mellan samhällsklasserna.
Vår teori är att kunskap om epoken gör att man lättare kommer förstå varför författaren väljer att skriva som den gör, varför det är tydliga inslag av vissa specifika saker och varför det kommer vara stort fokus på vissa saker. Man kommer lättare kunna se det som beskrivs framför sig och liknelser kommer vara lättare att förstå. Dessutom kommer man kunna se det samhället som personerna i boken befinner sig i framför sig och därför få större förståelse varför de agerar som de gör.
När man förstår litteraturen bättre tycker vi att den blir mycket mer intressant att läsa och att man får en helt annan upplevelse än om man läser utan någon bakgrundskunskap. Därför anser vi att det är något viktigt som alla borde ta till sig, även om man i stunden tycker att det känns onödigt och tidskrävande.
På ytan har kanske inte litteraturen en särskilt stor inverkan på våra liv, men indirekt har den ändå det. Litteraturen är det som omedvetet präglat vårt språk och tankesätt till det de är idag. Det finns till exempel många talspråk som fanns i dåtidens litteratur som vi använder än idag. Ett exempel är att det engelska språket påverkats mycket av Shakespeare, även fast det inte är alla som faktiskt läst den, använder man uttryck som han skrev.
När språket skrivs och används både skriftligt och muntligt bidrar det till att språket utvecklas och bibehålls. Litteraturen kan alltså vara en av anledningarna till att många av språken som flest pratade och skrev på då fortfarande finns kvar. Att latin och sanskrit inte överlevt kan därför bero på att det inte användes så flitigt i litteraturen.
Litteraturhistorien speglade ofta samhället väldigt mycket. När man läser får man alltså samtidigt en bild över hur samhället såg ut, hur man levde och hur man tyckte. Till exempel under romantiken där det speglade att samhället var lite kaotiskt och att man egentligen bara ville därifrån. I litteratur idag behöver det inte spegla samhället alls. Det kan vara litteratur som skall spegla hur man levde för många år sedan, det kan vara påhittat eller om något som kan hända i framtiden. Att läsa dagens litteratur behöver alltså egentligen inte ha något med samhället att göra alls och man lär sig inte alltid något om epoken när man läser på samma sätt som man kan göra med dåtidens litteratur.
Det här med att man kan lära sig något från att läsa är också en viktig sak. Eftersom det till exempel under antiken inte fanns kameror eller liknande finns det inget mer än litteratur och konst som visade hur man levde. Tack vare att människorna då skrev verklighetstrogna berättelser kan vi lära oss om epoken och människorna, vilket vi kanske inte hade haft möjlighet att göra utan litteraturhistorien.
Vi tycker att det är viktigt att läsa äldre litteratur i skolan därför att man skall lära sig hur språket och samhället såg ut som det gjorde och kunna se hur språket och samhället har utvecklats genom åren. Dessutom kan man se vilka faktorer som har påverkat till varför språket har sett ut som det gjorde, ett exempel är under upplysningen när kyrkan inte hade lika stor makt och när vetenskapen blev stor då blev språket mer förnuftig och inte lika fantasifull.
Ett annat exempel där man ser hur samhället har präglat litteraturen är under början av romantiken då den franska revolutionen utbröt. Det var en tid då folket var uppdelat i olika samhällsklasser med olika privilegier där folk svalt och betalade olika mycket skatt. Denna dystra tid resulterade i att romantiken fylldes med fantasier och känslor för att komma bort ifrån verkligheten och man skulle tänka på annat.
Något man inte tänker på i första hand är hur äldre litteratur har påverkat oss och hur vårt samhälle ser ut idag, att man därför läser om det i skolan kan man analysera och förstå hur vårt samhälle och litteratur har blivit som det blev. Vi tycker därför att det är bra att läsa äldre litteratur i skolan för att kunna förstå hur samhället har utvecklats genom tiden och kanske förstå hur det kommer se ut i framtiden.
Dessutom när man läser äldre texter så upplever vi att man snappar upp och lär sig många nya ord, man utvecklar alltså sitt ordförråd. Språket var svårare förr och när vi läser dem texterna lär vi oss mer om språket och utvecklar våra kunskaper inom läsningen, då vi behöver vara mer uppmärksamma och kanske fokusera mer på innehållet och förståelsen. Ju mer man läser olika texter från olika epoker lär man sig mer därför är det viktigt att variera sin läsning med både äldre och nyare texter. Vi upplever att ju närmare vi kommer våran tid är det både lättare och mer likt i texterna.
I dagens samhälle kan man se många spår äldre litteratur. Det tror vi är på grund av att litteratur är något som påverkar människor, både genom inlärning när man läser faktalitteratur men även känslomässigt när man läser skönlitteratur.
När vi läser litteratur, lyssnar på låtar eller tittar på filmer som får oss att känna starka känslor tycker vi ofta att det vi nyss läst, hört eller sett är bra och att det är något vi gillar. Det spelar ingen roll om det vi känner är ilska, lycka, ledsamhet eller spänning, vi gillar att känna. Därför rekommenderar vi sedan dessa verk till de vi känner, för att de också ska få känna. De rekommenderar de i sin tur till sina nära, och så fortsätter det. Det leder till att de verk som fått människor att känna mest genom tiderna fortfarande finns med oss idag, och troligtvis kommer finnas med oss även om hundra år.
Exempel på verk som skrevs långt innan någon av oss levde men som fortfarande är välkända för de allra flesta i världen är Bröderna Grimms sagor, bland annat Askungen, Törnrosa och Snövit. De två bröderna levde under Romantiken och skrev ner de folksagor som tidigare bara hade funnits muntligt. Sagorna är fortfarande idag mycket kända och det görs hela tiden nya filmversioner av dem. Den första filmatiseringen av Askungen gjordes år 1950, då genom Disney, och den senaste versionen släpptes 2015.